skampåle
Substantiv
- påle, vanligen av trä eller sten, vid vilken en förbrytare offentligen vanäras
- 1881: Nordisk familjebok:
- [H]ufvudmannen sjelf […] dömdes att stå vid skampåle på Stockholms tre förnämsta torg, hvarefter han skulle såsom sinnesrubbad intagas på Danviks dårhus.
- 1881: Nordisk familjebok:
Översättningar
påle, vanligen av trä eller sten, vid vilken en förbrytare offentligen vanäras
- tyska: Pranger (de) m, Schandpfahl
