kött

Substantiv

kött

  1. (mat) muskler och annan vävnad från djur betraktad som föda (även om detta i vissa fall, som i uttrycket kött på benen, är mindre självklart)
  2. (kortform för) köttsort
    Jag tycker att de bästa kötten är fläsk- och nötkött.
  3. den fysiska kroppen (i synnerhet med avseende på dess fysiska behov) i kontrast mot sinnet
  4. (slang, nedsättande) (kortform för) kötthuvud

Etymologi

Gemensamt nordiskt ord, möjligen besläktat med lågtyska küt, "inälvor", vilket kommer från ett urindoeuropeiskt *gudóm (varav även sanskrit gudá-, "inälvor"), möjligen från roten *geu-, "att böja" (varav grekiska γύρος, gyros, som lånats till bl.a. svenska giro).

Besläktade ord

Sammansättningar

  • köttermometer
  • köttextrakt
  • köttfluga
  • köttfärgad
  • köttfärs
  • köttfärssås
  • köttglace
  • köttglass
  • köttgryta
  • kötthuvud
  • köttimport
  • köttkonserv
  • köttkontroll
  • köttkorv
  • köttkvarn
  • köttmarknad
  • köttmur
  • köttprodukt
  • köttproduktion
  • köttranson
  • köttransport
  • köttras
mat
  • bokmål: kjøtt (no)
  • danska: kød (da)
  • engelska: meat (en)
  • estniska: liha (et)
  • finska: liha (fi)
  • franska: viande (fr) f
  • färöiska: kjøt (fo) n
  • grekiska: κρέας (el)
  • indonesiska: daging (id)
  • isländska: kjöt (is)
  • italienska: carne (it) f
  • japanska: (ja)
  • koreanska: 고기 (ko)
  • kurdiska: goşt (ku) m
  • lakota: tȟaló
  • latin: carnis f
  • lettiska: gaļa (lv)
  • litauiska: mėsa
  • lulesamiska: bierggo
  • nederländska: vlees (nl) n
  • polska: mięso (pl) n
  • portugisiska: carne (pt) f
  • rumänska: carne (ro)
  • ryska: мясо (ru)
  • slovenska: meso (sl)
  • spanska: carne (es)
  • tjeckiska: maso (cs)
  • turkiska: et (tr)
  • tyska: Fleisch (de) n
  • ungerska: hús (hu)
  • älvdalska: tjyöt n