sinne

Substantiv

sinne

1. (fysiologi) sensorisk funktion som ett djur (eller liknande) har; funktion att uppfatta omvärlden

   Hyponymer: balanssinne, hörselsinne, känselsinne, luktsinne, smaksinne, synsinne

   Människor har fem sinnen: hörsel, syn, smak, luktsinne och känsel.

   Vissa påstår sig ha ett sjätte sinne.

2. själslig läggning, viljeliv

Besläktade ord: sinnlig, sinnrik, sinnad, frisinnad

Sammansättningar: bollsinne, lokalsinne, luktsinne, sinnebild, sinnelag, sinnesfrid, sinnesförnimmelse, sinnesförvirring, sinnesintryck, sinnesorgan, sinnesro, sinnessjuk, sinnessjukhus, sinnesstämning, sinnessvag, sinnestillstånd, sinnevärld, sjätte sinne

Fraser: ett sjätte sinne, sinne för musik, vid sina sinnes fulla bruk

Synonymer