fön
Substantiv
fön
- stark, ofta torr och varm vind i bergstrakter, med åtföljande hetta
- Varianter: föhn
- Etymologi: Av tyska Föhn, ytterst av latinska favonius (”ljum”)
- (vardagligt) kortform av hårfön
- fläkt (finlandssvenska)
- Besläktade ord: föna
Översättningar
2. hårfön
- tyska: Föhn (de) m, Haartrockner (de) m
