vara

Substantiv

vara

  1. det att , det att existera; existens
  2. ting som köps och säljs
    Besläktade ord: bivara
    Sammansättningar: färskvara, hårdvara, matvara, metervara, mjukvara, programvara, varuhus
    Företaget köper in hundra varor varje måndag.
  3. (ålderdomligt, oböjligt, i vissa uttryck) vård, förvar
    Det gäller att ta vara på den tid man har tillsammans.
    Ta vara på dig!
    Besläktade ord: bevara, förvara, varna, varsam, varse, varsel, varsko
    Fraser: ta vara på, ta till vara


Synonymer

fortfara, bestå, finnas, existera, befinna, finnas till, produkt

existens
  • bokmål: existence m, væren n
  • engelska: existence (en), being (en)
  • franska: existence (fr) f
  • tyska: Existenz (de) f, Sein (de) n
ting som köps och säljs
  • bokmål: vare (no) mf
  • bottniska: vǫru f
  • engelska: goods (en)
  • finska: tavara (fi)
  • franska: biens (fr), marchandise (fr) f
  • färöiska: vøra f
  • japanska: (abstrakt) (ja) (しな, ひん (ja), shina, hin), (konkret) 品物 (ja) (しなもの, shinamono)
  • nynorska: vare f
  • polska: towar (pl)
  • portugisiska: bem (pt) m
  • ryska: товар (ru) m (továr)
  • tyska: Ware (de) f
  • ukrainska: товар (uk)

Verb

vara

  1. (kopula) ett ord som tillskriver subjektet en identitet eller egenskap
    Vanliga konstruktioner: vara någon eller något, vara på
    Tre i kvadrat är nio.
    Karl den tolfte var kung av Sverige.
    Bollen är rund.
    Jag var försenad.
    Vore jag där skulle jag må bättre.
  2. (hjälpverb) för att tillsammans med perfektparticip bilda passiv verbform
    Han var född svensk.
  3. (intransitivt) uppta plats i rummet eller tiden; befinna sig
    Jag är hemma.
    Var är cykeln? - Den är i skjulet.
    Festen var ju i fredags kväll!
  4. (intransitivt) existera, finnas
    Fildelningens vara eller icke vara har debatterats länge.
    Att vara eller inte vara, det är frågan. -William Shakespeare, Hamlet
  5. (intransitivt) ha en speciell roll i en lek, t.ex. vara den som letar i kurragömma
  6. fortsätta verka, hålla i sig
    Hur länge ska det här vara?! Jag tror jag får migrän!
  7. utsöndra var
    Såret varade.
Grammatik: Verbet vara tillhör de få undantag där det fortfarande finns levande konjunktivformer i svenskan, nämligen vare (i presens) och vore (i preteritum). I äldre svenska förekommer pluralformerna äro (i presens aktiv) och voro (i preteritum aktiv). Ännu längre tillbaka i tiden hade alla personer sin egen böjning i presens: jag äm, du äst, han/hon/den/det är, vi ärom, I ären, de äro
Användning: Verbet vara har många vardagliga varianter av böjningsformer som är mest uttalsinfluerade, och som mer eller mindre accepteras i skrift. Dessa varianter ä, e eller é istället för är, va istället för var och vara, och vart istället för varit. I verser brukar man använda dessa former för att göra rytmen tydlig för läsaren eller göra det tydligare hur ordet skall uttalas i t.ex. rim.
Besläktade ord: avvara, bevara, samvaro, tillvaro, undvara, var, varig
Fraser: tack vare, vara i gång, vara av med
kopula, som tillskriver subjektet egenskap