utmana

Verb

utmana

1. förklara sig villig att strida med någon (om något); förklara sig villig att (t.ex. i en tävling) jämföra ens egen skicklighet mot skickligheten hos en annan part; uppmana någon att tävla

   Den nya hanen utmanar den gamla om honan.

   Jag utmanar dig i schack!

   Vanliga konstruktioner: utmana någon, utmana någon i något, utmana någon på något

   Besläktade ord: utmanare, utmaning

2. utsätta sig för svårigheter (som man troligtvis kan övervinna) i syfte att bli bättre, lära sig e.dyl.

   Vi utmanar oss själva varje dag.

   Vanliga konstruktioner: utmana sig själv

3. /medvetet/ genom handling trotsa en annan (ofta starkare) part (med risk för negativa konsekvenser för egen del)

   Artisterna utmanade etablissemanget genom att genomföra den förbjudna konserten.

   Du skall inte utmana ödet.

   Besläktade ord: utmanande

Synonymer