ty

Konjunktion

ty

  1. (ålderdomligt i talspråk, något formellt) anger anledning; på grund av att; eftersom
    1917: Bibeln, Matteus 28:6:
    Han är icke här, ty han är uppstånden, såsom han hade förutsagt.
    Hon gick och lade sig ty hon var trött efter den långa arbetsdagen.
    Etymologi: Av fornsvenska þy, dativ singular av det. Jämför dy- i dylik, dymedelst o.s.v. Existerar även idag med exakt samma funktion i isländskan, se því.
    Grammatik: *ty inleder såsom för en huvudsats (jfr. hon gick inte och lade sig, ty hon var inte trött.) medan synonymerna därför att, eftersom, enär och emedan alla inleder bisatser (hon gick inte och lade sig, därför att/eftersom/emedan/enär hon inte var trött.)
    Fraser: i ty fall, icke för ty

Synonymer

därför att, eftersom, emedan, enär, för

på grund av att, eftersom
  • engelska: as (en), since (en), for (en), because (en), therefore (en)
  • finska: sillä (fi)
  • polska: dlatego że (pl), ponieważ (pl), bo (pl), gdyż (pl)
  • tjeckiska: neboť (cs), protože (cs), jelikož, poněvadž, neb (cs)
  • tyska: denn (de), weil (de)

Verb

ty

  1. (bara reflexivt: ty sig) söka sin tillflykt eller sitt stöd hos någon
    Vanliga konstruktioner: ty sig till ngn
    Morfar spelade gitarr för dem och de tydde sig snabbt till honom.
    Många elever vågade inte gå ut på rasterna så de tydde sig till mig och biblioteket.
söka sin tillflykt eller sitt stöd hos någon
  • polska: garnąć się, lgnąć, szukać opieki