tork
Substantiv
tork
- anordning för påskyndad avdunstning av vatten
- Vi hyrde en tork för att snabbare kunna bygga vidare på huset.
- Etymologi: Sedan 1828.
- Sammansättningar: byggtork, hårtork, hötork, slamtork, soltork, spannmålstork, sädestork, torkfläkt, trätork, ulltork, vacuumtork, varmluftstork, virkestork, ångtork
- avdunstning så att något befrias från vatten
- Han hängde byxorna på tork på torkstrecket.
- Vanliga konstruktioner: hänga (ut) något på tork, något hänger på tork, något ligger till tork
- Etymologi: Sedan 1735.
- Sammansättningar: långtork, torkanläggning, torkdrabbad, torkfläkt, torkhandduk, torkhus, torkhuv, torklada, torklina, torkmedel, torkperiod, torkrum, torkskåp, torkspricka, torkstreck, torkställ, torkställning, torktorn, torktumla, torktumlare, torktålig, torkugn, torkvind, torkvinda, torkväder
- (slang, i bestämd form) behandlingshem för alkoholmissbrukare, avvänjningsanstalt
- Besläktade ord: torka, torkande, torkare, torkeri, torkning, torr, torrt