tillämpbarhet

Substantiv

tilllämpbarhet

  1. egenskapen att vara tillämpbar
    1954: nummer 102, sidan 13 (Svenska Dagbladet, Stockholm):
    Är inte vår europeiska tro […] på den parlamentariska demokratiens tillämpbarhet i alla länder litet verklighetsfrämmande?
    Etymologi: Avledning av tillämpbar.