term

Substantiv

term

  1. definierad benämning som används inom ett visst fackområde
  2. (i plural) ordalag, uttryck, talesätt, begrepp
    tala i sådana termer
  3. (matematik) ett tal eller algebraiskt uttryck som adderas med ett annat uttryck, d.v.s en operand i en addition eller subtraktion
    I uttrycket 5 + 9 = 14 är talen 5 och 9 termer.
  4. större romersk varmbadsanläggning

Synonymer

fackord, beteckning, benämning, uttryck, begrepp

Etymologi

Term härstammar från det latinska ordet terminus, som betyder gräns eller slut. Kommer även från grekiska τερμων.

definierad benämning
  • tyska: Terminus (de) m
ordalag, uttryck, talesätt, begrepp
  • engelska: term (en)
  • finska: termi (fi)
  • franska: terme (fr) m
  • grekiska: όρος (el) m
  • tyska: Begriff (de) m
matematisk variabel i addition
  • engelska: term (en), addend (en), summand (en)
  • finska: termi (fi)
  • franska: terme (fr) m
  • tyska: Glied (de) n, Term (de) m
större romersk varmbadsanläggning
  • tyska: Therme (de) f
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om: term