skepp

Substantiv

skepp

  1. större fartyg (enligt svensk definition över 12 meter)
    Sju sjösjuka sjömän i ett sjunkande skepp.
    Besläktade ord: skeppa, skeppare
    Sammansättningar: akterskepp, cigarrskepp, citadellskepp, depåskepp, drakskepp, flaggskepp, fraktskepp, kommendörskepp, konvojskepp, luftskepp, långskepp, piratskepp, regalskepp, rymdskepp, sagoskepp, sjörövarskepp, skeppsbrott, skeppsfart, skeppsgosse, skeppslast, slagskepp, spökskepp, vikingaskepp
  2. (arkitektur) endera av de delarna som uppstår när en byggnad delas längs längdaxeln med t.ex. kolonner eller pelare
    Sammansättningar: enskeppig, mittskepp, sidoskepp, tvärskepp, tvåskeppig, treskeppig
Etymologi: Av fornsvenska skip. Från urgermanska *skipa-, varifrån också fornhögtyska skif eller skef kommer (varav tyska Schiff), samt fornengelska scip (engelska ship), forndanska skip (danska skib), gotiska skuta, farkost, båt, fartyg