rum

Substantiv

rum

  1. den plats som står till buds, nödvändigt för placering; utrymme
    Det fanns inte rum för dem på härbärget.
  2. avskiljning i lägenhet eller hus
    Lägenheten hade två rum förutom kök och toalett.
    Hyponymer: allrum, badrum, flickrum, gästrum, hall, kök, mörkrum, sal, sovrum, tambur, vardagsrum, vindrum
  3. (fysik) utsträckning i två eller fler dimensioner
    tredimensionellt euklidiskt rum
    ett krökt rum
  4. (matematik) en mängd som getts ytterligare något slags struktur
    Det åskådliga rummet R3 är kanske det vi har lättast att föreställa oss, tätt följt av planet R2 och linjen R1.
    Etymologi: Gemensamt germanskt, från substantivering av adjektiv rum.
    Sammansättningar: funktionsrum, vektorrum

Synonymer

lokal, kammare, sal

plats, utrymme
  • danska: plads (da) u
  • engelska: room (en), space (en)
  • esperanto: spaco (eo)
  • finska: tila (fi), sija (fi)
  • tyska: Raum (de) m
avskiljning i byggnad
  • danska: rum (da) n, værelse (da) n
  • engelska: room (en)
  • esperanto: ĉambro, ejo (lokal)
  • finska: huone (fi)
  • isländska: herbergi (is) m
  • japanska: 部屋 (ja) (へや (ja), heya), (ja) (しつ, shitsu)
  • nederländska: kamer (nl)
  • ryska: комната (ru)
  • tyska: Zimmer (de) n
utsträckning
  • danska: rum (da) n
  • engelska: space (en)
  • finska: tila (fi)
  • tyska: Raum (de) m
mängd
  • danska: rum (da) n
  • engelska: space (en)
  • tyska: Raum (de) m
  • ungerska: tér (hu)
översättningar som behöver granskas mot betydelse
  • franska: salle (fr) f, espace (fr) m
  • italienska: camera (it) f, spazio (it) m
  • spanska: cuarto (es) m, espacio (es) m

Adjektiv

rum

  1. (ålderdomligt) land- eller sjöområde som är öppet och fritt
    Etymologi: Gemensamt germanskt, rotbesläktat med latinets rus (landsbygden). Se rustik.