reserv

Substantiv

reserv

  1. (sport, allmänt) person som tar annans plats eller träder i annans ställe
    Sammansättningar: reservbänk
  2. (främst i sammansättningar) något som kan träda in istället för något annat vid behov
    Sammansättningar: reservdel, reservdäck, reservhjul, reservnyckel, reservplan
Besläktade ord: reservera, reserverad, reservation, reservering, reservare, reservat, reservant

Synonymer

ersättare, inhoppare, ställföreträdare, vikarie, lager

person som tar annans plats eller träder i annans ställe
  • tyska: Ersatz (de) m, Reserve (de)
något som kan träda in istället för något annat vid behov
  • tyska: Reserve (de) f