ordklass
Substantiv
- (lingvistik) kategori av ord som delar ett antal (relevanta för språket i fråga) grammatiska särdrag (såsom vilken funktion ordet fyller i satsen, hur ordet böjs eller sammanfogas med andra ord o.s.v.)
- Exempel på ordklasser är substantiv, adjektiv, verb, adverb, pronomen, räkneord, konjunktioner, prepositioner och interjektioner.
- Användning: Det finns inte universella ordklasser för alla språk i världen utan de är specifika för språket i fråga. De kinesiska grammatikerna brukar exempelvis bara räkna med två ordklasser, "fulla" ord och "tomma" ord. De senare motsvarar närmast svenska prepositioner, konjunktioner och vissa ändelser. Men även för ett specifikt språk kan olika ordklasskategoriseringar vara möjliga. Vissa räknar till exempel verbens participformer till verben, andra till adjektiven, medan ytterligare några placerar dem i en egen ordklass. Även själva begreppet "ord" kan vara oklart. Följaktligen leder de olika definitionerna av ordet till olika ordklasser. Ordklasskategorisering i grammatikan är således till stor del en konvention.
- Se även: satsdel, satsled
Översättningar
grammatiskt särdragen kategori av ord
- danska: ordklasse u
- engelska: part of speech (en)
- finska: sanaluokka (fi)
- franska: classe lexicale (fr) f, partie du discours (fr) f
- japanska: 品詞 (ja) (ひんし (ja), hinji)
- nederländska: woordsoort (nl) f
- persiska: اجزاء کلام
- polska: część mowy (pl) f
- spanska: parte de la oración (es) f, parte de oración f, categoría gramatical (es) f
- tyska: Redeteil (de) m, Sprachteil (de) m, Wortart (de) f
