Etymologi: Substantiverad användning av äldre adverbet näppe, en form inlånad av danska danska næppe (”näppeligen”). Ordet kan härledas till fornsvenska næpper (”snäv, knapp, torftig”). Jämför äldre nydanska næp "liten, ringa, knapp", och fornnordiska hneppr ("trång, ringa"). Jämför svenska knapp, (adj.), napp (adj.), nappa, (verb) och näppeligen.