mantel
Substantiv
mantel
- enkelt, ärmlöst klädesplagg som bärs utanpå andra kläder
- hölje på vapen eller ammunition
- (geologi) del av en jordlik stenplanets (däribland jordens) inre som ligger mellan kärnan och skorpan
- omslutande organ hos blötdjur
Synonymer
capeÖversättningar
enkelt, ärmlöst klädesplagg som bärs utanpå andra kläder
- engelska: cloak (en)
- polska: peleryna (pl) f
del av en jordlik stenplanets inre
- engelska: mantle (en)
- polska: płaszcz (pl) m
