möjlighet

Substantiv

möjlighet

  1. förmåga att genomföra
    • 1900: Boken om Lille-Bror by Gustaf af Geijerstam - Jag betalade och gick ut i hotellets vestibul, där jag drev fram och tillbaka, utan möjlighet att sitta stilla, utan möjlighet att tänka en redig tanke.
    • 1935:Biblioteksbladet - [Författaren] berättar här om en lappflicka, som från sitt fattiga hem kommer som barnjungfru till jägmästarns och därigenom får möjlighet att lyfta sina kära ur elände.
    Etymologi: Substantivering av möjlig genom suffixet -het.
    Antonymer: omöjlighet
    Sammansättningar: utvecklingsmöjlighet

Synonymer

possibilitet, gällande, utsikt, potential, chans, tillfälle, opportunitet, öppning

Översättningar
  • danska: mulighed (da)
  • engelska: possibility (en)
  • finska: mahdollisuus (fi)
  • franska: possibilité (fr) f
  • nederländska: mogelijkheid (nl) f
  • polska: możliwość (pl) f
  • ryska: возможность (ru) f
  • tyska: Möglichkeit (de) f