lucka

Substantiv

lucka

  1. öppningsbar skiva som tillsluter en mindre öppning; liten dörr (ofta i golv eller tak)
  2. öppning som skapats för visst ändamål
  3. mellanrum, hålrum, glugg
  4. förkortning på logement

Synonymer

glugg, tomrum, mellanrum

Etymologi

Besläktat med engelska lock, "lås", samt med svenska nyckel av äldre fornsvenska lykil. Av urgermanska *lūkan, "att stänga".

Sammansättningar

skiva
  • dammlucka
  • fallucka
  • fönsterlucka
  • källarlucka
öppning
  • biljettlucka
  • expeditionslucka
  • bagagelucka
1. skiva
  • engelska: hatch (en), trapdoor (en)
  • grekiska: άνοιγμα (el) n, κενό (el) n, θυρίδα (el) f,
  • nederländska: luik (nl) n
  • tyska: Klappe (de) f, Luke (de) f
2. öppning som skapats för visst ändamål
  • tyska: Schalter (de) m,
3. mellanrum
  • tyska: Lücke (de) f
4. jul/adventskalenderslucka
  • tyska: Türchen (de) n

Se även