lägga

Verb

lägga

• uttal: /ˈlɛ̀ga/

1. få att ligga, placera i horisontalt läge

   Lägg ner kniven på marken!

   Vanliga konstruktioner: lägga (ner) något någonstans

2. placera i en ficka eller väska

   Jag lade ner mobiltelefonen i min handväska.

   Vanliga konstruktioner: lägga (ner) något någonstans

3. (reflexivt: lägga sig) gå till sängs; lägga sig ned för att sova

   Ikväll måste jag gå och lägga mig tidigt.

   Vanliga konstruktioner: lägga sig, gå och lägga sig

4. placera någon, exempelvis ett barn, i dess säng för att det ska sova

   Kan du lägga barnen så länge?

   Vanliga konstruktioner: lägga någon

5. spela /patiens/

   Mormor sitter nästan alltid och lägger patiens.

   Vanliga konstruktioner: lägga patiens, lägga <namn på patiens>

6. (kortspel) spela ut ett kort

   Ett tips är lägga det högsta kortet du har.

   Vanliga konstruktioner: lägga något

7. (poker, reflexivt: lägga sig) slänga sina kort och inte längre delta aktivt i handen

   Jag lägger mig.

   Vanliga konstruktioner: lägga sig

   Se även: höja, passa, satsa, syna, återhöja

8. vika ihop större tygstycken (såsom lakan, dukar)

   I går lärde jag mig att lägga lakan.

   Vanliga konstruktioner: lägga något

Etymologi: Från fornsvenska læggia, besläktat med isländska leggja, danska lægge, gotiska lagjan, fornsaxiska leggian, fornhögtyska lekkin, leggen, legen (tyska legen), fornengelska lecgan (engelska lay); kausativum till ligga; motsvarande fornslaviska ložiti, "lägga".

Användning: Formen lade används mest i skriftspråk, samt i vissa sydsvenska dialekter. I talspråk och informellt skriftspråk används vanligen den förkortade varianten la.

Synonymer

Fraser