koll

Substantiv

koll

• uttal: /kɔl/

1. kontroll; insyn

   Fraser: (kollokationer) ha koll på något - (ha kontroll över något, ha insyn i något), ha bra/dålig/full koll på något

   Fraser: Jag har koll!

   Sammansättningar: järnkoll, läkarkoll, stenkoll, örnkoll

2. kunskap

   Fraser: (kollokationer) ha koll på något - (förstå något)

   Fraser: ha noll koll

   Antonymer: okoll

3. titt, glimt
4. undersökning

   Etymologi: Kortform av kontroll i betydelsen undersökning.

Besläktade ord: kolla

Synonymer

uppsikt, check, kontroll