kasus
Substantiv
kasus
- uttal: /ˈkɑːs.ɵs/
- (lingvistik) term för böjningskategorier för substantiv eller pronomen som används för att ange ordets förhållande till ett annat ord eller satsdel
- (juridik) (olycks)händelse som inträffat utan avsikt att skada och som inte medför straffpåföljd
Synonymer
fallEtymologi
- böjningskategori
Sedan 1716 av latinska casus "fall", bildat till cado "jag faller".
- oavsiktlig händelse
Sedan 1872, samma som 1.
Översättningar
böjningskategori
- arabiska: حالات الإسم m (حَالَاتْ اَلْإَسْمْ, ħa:la:t al-ʔism)
- bokmål: kasus (no) n
- engelska: case (en)
- finska: sijamuoto (fi)
- franska: cas (fr) m
- isländska: fall (is) n
- nederländska naamval
- polska: przypadek (pl)
- ryska: падеж (ru) m (padézj)
- turkiska: ismin hâli
- tyska: Fall (de) m, Kasus (de) m
