ihärdighet

Substantiv

ihärdighet

  1. det att vara ihärdig; uthållighet
    1903: Nykterhetsrörelsens banérförare, Waldemar Skarstedt:
    Början var mycket ringa, och det behöfdes både ihärdighet och kraft för att kunna »göra något af det».
Översättningar
  • franska: persévérance (fr) f, tenacité f
  • tyska: Beharrlichkeit (de) f, Ausdauer (de) f