flykting

Substantiv

flykting

  1. person som är på flykt från sin hemtrakt
    1820: Svenska Folkets Historia under Konungarne af Vasa Atten, Volym 2, sidan 26, Anders Magnus Strinnholm:
    Då inträffade, att flere flyktingar, som sökte rädda sig undan Christierns grymheter och förföljelse, framkommo ur sina gömställen och sammanstötte i Mora, den ene utan att veta af den andra.
    2009 (3 mar): Mät din snorre (DN.se):
    Nu undrar kanske läsaren vilka de är, dessa kapitalister som upptäckt att flyktingen är en lönsam affär.
    Sammansättningar: flyktingbarn, flyktingkris, flyktingläger, flyktingmottagare, flyktingpolitik, flyktingström, flyktingström, klimatflykting, krigsflykting

Synonymer

internflykting

Översättningar
  • bokmål: flyktning (no)
  • bulgariska: бежанец (bg) m (bežanec)
  • danska: flygtning (da) u
  • engelska: refugee (en)
  • estniska: põgenik
  • finska: pakolainen (fi)
  • franska: réfugié (fr) m, réfugiée (fr) f
  • grekiska: πρόσφυγας (el) m (prósfygas)
  • italienska: profugo
  • japanska: 難民
  • katalanska: refugiat m
  • kinesiska: 災民, 灾民 (zh) (zāimín)
  • koreanska: 난민 (ko) (nanmin)
  • kurdiska: penaber (ku)
  • lettiska: bēglis (lv) m
  • malagassiska: mpitsoa-ponenana (mg)
  • nederländska: vluchteling (nl) m
  • nynorska: flyktning
  • polska: uchodźca (pl) m
  • portugisiska: refugiado (pt) m
  • ryska: беженец (ru) m (béženec)
  • spanska: refugiado (es)
  • swahili: mkimbizi (sw)
  • tjeckiska: uprchlík (cs) m
  • tyska: Flüchtling (de) m
  • ungerska: menekült (hu)