fjol
Från fornsvenskans fiordh av fornnordiska fjorð. Besläktat med bland annat fjärran och forn. Konsonantväxlingen till L är en dialektal förändring, jämför vålnad, utböling och vale där L ursprungligen är tjockt (kakuminalt) och ersätter det retroflexa D:et. I andra dialekter samt i danskan och norskan skedde utvecklingen till fjor i stället.
Istället för fjol används främst i södra Sverige samt delar av Österbotten fjor. Fjol används inte självständigt utan främst tillsammans med i i i fjol och i sammansättningar.