fastighet

Substantiv

fastighet

  1. markområde som är fast egendom med tillhörande fastighetstillbehör (till exempel byggnader, andra anläggningar och växtlighet), som utgör en rättslig enhet
    Sammansättningar: fastighetsavgift, fastighetsskatt, fastighetsskötare, fastighetsägare

Synonymer

kåk, byggnad

markområde som är fast egendom
  • bokmål: eiendom m
  • finska: kiinteistö
  • franska: immeuble m
  • litauiska: nekilnojamasis turtas m
  • nynorska: eigedom m
  • tyska: Anwesen (de) n, Grundstück (de) n, Grundbesitz (de) m,, Immobilie (de) f