förkylning

Substantiv

förkylning

  1. (medicin) typ av infektion som drabbar de övre luftvägarna och näsans slemhinnor, vanligen orsakad av rhinoviruset, med symtom som öm hals, rinnande eller täppt näsa, nysningar, hosta

Synonymer

akut viral nasopharyngit, rinit

Besläktade ord

Sammansättningar

Översättningar
  • armeniska: հարբուխ (harbuch)
  • aymara: thayjata
  • azerbajdzjanska: zökəm
  • bokmål: forkjølelse (no) m
  • danska: forkølelse
  • engelska: cold (en)
  • franska: rhume (fr) m
  • isländska: kvef (is) n
  • japanska: 風邪 (ja) (かぜ, kaze)
  • nederländska: verkoudheid (nl)
  • polska: przeziębienie (pl) n
  • ryska: простуда (ru) f (prostúda)
  • slovenska: prehlad (sl) m
  • spanska: resfriado (es) m, catarro (es) m, constipado (es) m
  • turkiska: nezle (tr)
  • tyska: Erkältung (de) f, (österrikisk tyska) Verkühlung f

Se även

Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om: förkylning