förkläde

Substantiv

förkläde

  1. skyddande klädesplagg som bärs utanpå övrig klädsel, exempelvis vid hushållsarbete
    Varianter: förklä
  1. oftast äldre person som medföljer en vanligen minderårig person, där det skulle anses opassande för denna att uppträda ensam
Sammansättningar: skinnförkläde

Synonymer

duenna

klädesplagg
  • bokmål: forkle (no) n
  • danska: forklæde
  • engelska: apron (en)
  • finska: esiliina (fi)
  • isländska: svunta f
  • nederländska: schort (nl)
  • nynorska: forkle n, forklede n
  • polska: fartuch (pl)
  • ryska: фартук (ru) m (fártuk), передник (ru) m (perédnik)
  • tyska: Schürze (de) f
  • ungerska: kötény (hu)
person som medföljer annan person
  • tyska: Anstandsdame f