däld

Substantiv

däld

  1. liten dal
    1839: Antiqvarisk och arkitektonisk resa genom Halland, Bohuslän, Dalsland, Wermland och Westergötland år 1838, Carl Georg Brunius:
    Stora Backa ligger i en liten däld omgifven af kala bergskullar.
    1896: Kung Liljekonvalje , Gustaf Fröding:
    Det susar ett bud genom dälden, om kungssorg bland viskande blad.
    1914: Kejsarn av Portugallien, Selma Lagerlöf :
    När ungdomen från Askedalarna ur sin trånga däld klättrade upp till Snipahöjden, tänkte de på det berget, dit frestaren förde Vår Herre för att visa honom alla riken i världen och deras härlighet.
    1981: Blandat sällskap, Alice Lyttkens:
    Nu kunde man skönja slottet, där det låg i en däld.
    Etymologi: Avledning av roten till ordet dal, besläktat med isländska dæld (”sänka, svacka”) och engelska dell (”dal”), se dal.

Synonymer

kjusa

liten dal
  • franska: vallon (fr) m
  • färöiska: deld f