bil
Substantiv
bil
- (fordon, allmänt) personbil, bil (2.) avsedd för transport av ett fåtal personer
- Mamma tog bilen till jobbet och pappa tog bussen.
- Vi har köpt en ny röd bil.
- (fordon) motordrivet (oftast) fyrhjuligt fordon
- Hyperonymer: motorfordon
- Hyponymer: bil (1), buss, lastbil, personbil
- Etymologi: Kortform av automobil.
- Besläktade ord: bila, bilfri, bilism, bilist
- Sammansättningar: bilavgaser, bilbarnstol, bilbrand, bilbälte, bildäck, bilförsäkring, bilindustri, bilförare, bilfärja, bilkö, bilmekaniker, bilmärke, bilnummer, bilolycka, bilradio, bilring, bilsemester, bilskatt, bilskola, bilstöld, biltelefon, biltunnel, biltur, bilverkstad, bilvrak, bilväg, bilägare, brandbil, bärgningsbil, flyttbil, glassbil, husbil, leksaksbil, likbil, polisbil, postbil, radiobil, skåpbil, sopbil, sportbil, tankbil, taxibil, trampbil
Synonymer
automobil, automobilvagn, kärra, motorfordon, åkdonÖversättningar
personbil
- bokmål: bil (no)
- danska: bil (da) u
- engelska: car (en)
- esperanto: aŭto, aŭtomobilo
- estniska: auto (et), automobiil
- finska: auto (fi)
- franska: voiture (fr) f, automobile (fr) f
- isländska: bíll (is) m
- italienska: automobile (it) f, autovettura (it) f, macchina (it) f
- japanska: 車 (ja) kuruma; 自動車 (ja) jidousha
- jiddisch: אױטאָ m (oyto)
- kamba: ngale
- kikuyu: ngari
- kinesiska: 汽车/汽車 (zh)
- koreanska: 차 (ko) (cha)
- latin: autocinetum n, autoraeda f
- lulesamiska: bijlla
- malajiska: kereta (ms)
- meänkieli biili
- nederländska: auto (nl)
- nordsamiska: biila
- nynorska: bil (nn)
- polska: samochód (pl) m, auto (pl) n
- portugisiska: carro (pt) m, automóvel (pt) m
- ryska: автомобиль (ru) m, машина (ru) f, тачка (ru) f (talspråk)
- skoltsamiska: autt
- spanska: coche (es) m, automóvil (es) m
- sydsamiska: bïjle
- tjeckiska: auto (cs) n, automobil (cs) m
- tyska: Auto (de) n, Automobil (de) n, Wagen (de) m, PKW (de) m, Personenkraftwagen (de) m
- ungerska: autó (hu)
motordrivet fyrhjuligt fordon
- lettiska: automašīna
- tyska: Kraftfahrzeug (de) n, Kfz (de) n
